bummare vs. säsongare
Efter att ha spenderat fem fantastiska dagar i Revelstoke är vi tillbaka i Banff. I Banff är också kylan tillbaka. -33 visade googles termometer tidigare idag. Fan det är riktigt kallt alltså.
Det som jag tänker på mest här i Banff är nog att jag vill tillbaka till Revelstoke så snart som möjligt. Det finns många skillnader på Banff och Revelstoke, samt Sunshine och Revelstoke. I Banff är de flesta personal någonstans. Det är inte så många bummare här. Som när vi skulle köpa bussbiljetten till Revy och frågade om man kunde få billigare om man jobbade som skidlärare. Svaret blev: Alla i Banff jobbar någonstans. Han har inget annat än rätt. Bummarna är få till antalet och det är förstårligt. Åkningen runt Banff är inte den bästa i Kanada. Den är absolut inte dålig. Vi har fått många fantastiska åk. Men om man jämför med Kicking Horse och Revelstoke som vi har varit på så är åkningen där mycket bättre.
I Revelstoke är i stort sett alla bummare. Många norskar och svenskar och jag vet inte riktigt. Men det känns som stämningen är så skönt avslappnad där. Man går ut den dagen man vill, eftersom man kan ta en dag i sängen vilken dag man vill. Avslappnat är ordet. I regel tror jag inte att bummarna festar mer än säsongarna som jobbar. Men de kan däremot gå ut den dagen de vill istället. Vi har ett par dagar ledigt i veckan och då blir hetset efter åkningen stort. Man vill få ut så mycket som möjligt på sina lediga dagar. Och helst ska man få in en vilodag dessutom. Vilket inte alltid sker, och då märks det i kroppen.
Att vi hängde med folk som känner till berget och vet vart man hittar bra åkning gjorde ju inte vår visit sämre. Utan guide hade nog inte Revelstoke varit lika bra.
Visst börjar vi hitta på Sunshine Village, men bara inom området, om vi vill ut och hika för att få bra åkning har vi väldigt dålig koll. Och känslan är att det inte är så många som är så sugna på att traska med skidorna på ryggen. Själv ser jag det som en ansträngning där man väldigt snart får betalt i pudersvängar, faceshots och en känsla som är svår att beskriva. Som i lördags, när vi var tillbaka på Sunshine och var lite halvt otaggade på att jobba. Ja, då visade sig att det hade fallit en hel del snö över natten. De två första åken jag fick var löjligt bra. Knädjup champangefluff. Mmm, bättre än någon annan champange det.
Att resterande tid av dagen gick åt till att hitta puder till kidsen, var inte så jobbigt det heller. Då. Mina damer och herrar. Då är skidläraryrket ett fantastiskt yrke.
Men även om jag gillar stämningen och framför allt åkningen i Revy. Så gillar jag Banff som by mycket bättre. Banff är faktiskt svårslaget.
Lokala hänget i Revelstoke
Jag hoppar en liten klippa
åk bättre
Jon
Det som jag tänker på mest här i Banff är nog att jag vill tillbaka till Revelstoke så snart som möjligt. Det finns många skillnader på Banff och Revelstoke, samt Sunshine och Revelstoke. I Banff är de flesta personal någonstans. Det är inte så många bummare här. Som när vi skulle köpa bussbiljetten till Revy och frågade om man kunde få billigare om man jobbade som skidlärare. Svaret blev: Alla i Banff jobbar någonstans. Han har inget annat än rätt. Bummarna är få till antalet och det är förstårligt. Åkningen runt Banff är inte den bästa i Kanada. Den är absolut inte dålig. Vi har fått många fantastiska åk. Men om man jämför med Kicking Horse och Revelstoke som vi har varit på så är åkningen där mycket bättre.
I Revelstoke är i stort sett alla bummare. Många norskar och svenskar och jag vet inte riktigt. Men det känns som stämningen är så skönt avslappnad där. Man går ut den dagen man vill, eftersom man kan ta en dag i sängen vilken dag man vill. Avslappnat är ordet. I regel tror jag inte att bummarna festar mer än säsongarna som jobbar. Men de kan däremot gå ut den dagen de vill istället. Vi har ett par dagar ledigt i veckan och då blir hetset efter åkningen stort. Man vill få ut så mycket som möjligt på sina lediga dagar. Och helst ska man få in en vilodag dessutom. Vilket inte alltid sker, och då märks det i kroppen.
Att vi hängde med folk som känner till berget och vet vart man hittar bra åkning gjorde ju inte vår visit sämre. Utan guide hade nog inte Revelstoke varit lika bra.
Visst börjar vi hitta på Sunshine Village, men bara inom området, om vi vill ut och hika för att få bra åkning har vi väldigt dålig koll. Och känslan är att det inte är så många som är så sugna på att traska med skidorna på ryggen. Själv ser jag det som en ansträngning där man väldigt snart får betalt i pudersvängar, faceshots och en känsla som är svår att beskriva. Som i lördags, när vi var tillbaka på Sunshine och var lite halvt otaggade på att jobba. Ja, då visade sig att det hade fallit en hel del snö över natten. De två första åken jag fick var löjligt bra. Knädjup champangefluff. Mmm, bättre än någon annan champange det.
Att resterande tid av dagen gick åt till att hitta puder till kidsen, var inte så jobbigt det heller. Då. Mina damer och herrar. Då är skidläraryrket ett fantastiskt yrke.
Men även om jag gillar stämningen och framför allt åkningen i Revy. Så gillar jag Banff som by mycket bättre. Banff är faktiskt svårslaget.
Lokala hänget i Revelstoke
Jag hoppar en liten klippa
åk bättre
Jon
Kommentarer
Trackback
